ANTISEMITISM. Nyligen firade judarna nyår - Rosh Hashana. Enligt deras tideräkning är vi nu inne på det 5 769:e året sedan Gud skapade Adam. Men några raketer och smällare fyrades inte av. Det som låtit mest torde varit rabbin Shneur Kesselmans blåsande i ett vädurshorn - shofar - i synagogan i Malmö. - Det symboliserar bland annat kröningen av Gud som vår konung, förklarar han.
Bevakade gudstjänster
Nyårsfirandet omgavs av mycket säkerhetstänkande. Vakter från församlingens egen säkerhetsorganisation placerades ut runt synagogan. - Det tvingas vi till vid varje gudstjänst året om, säger Kesselman och suckar. Det sker många incidenter i Malmö av antisemitisk art, fortsätter han. Kontakterna med polisen är täta. - Jag tror inte att svenskarna generellt vet hur allvarligt det är, eller hur ofta dessa hatbrott sker här, mitt i vårt öppna och demokratiska samhälle. - Och jag tror inte att Malmöpolitikerna inser vidden av problemet - de har inte heller någon press på sig att göra något åt det. Vi är ju så få judar här i Malmö. Många menar att judar är snabba med att prata om antisemitism när staten Israel kritiseras. När är det antisemitism? - Det är enkelt att svara på, säger Kesselman. - När en främmande person kommer fram till mig och skriker jävla jude och hotar mig - då är det antisemitism. Vad har det med politik att göra?
Rabbin Shneur Kesselmans blåsande i vädurshornet - shofar - symboliserar bland annat kröningen av Gud som judarnas konung.
Foto: Markus Celander
Judar i Sverige
Integrationsverket uppskattar antalet judar i Sverige till mellan 10 000 och 20 000 personer.
Inte trygg i Malmö
Shneur Kesselman är chassid. Chassidism är en inriktning inom judendomen och bekännarna klär sig speciellt. I sin stora svarta hatt och med sitt långa skägg skiljer han sig lätt från mängden. Åtminstone i Malmö. Kesselman, som är från USA, har fått vänja sig vid att folk ropar förolämpningar mot honom när han rör sig ute på Malmös gator. - Jag känner mig inte trygg här, det kan jag inte påstå. Jag tänker hela tiden på var jag rör mig. Nyårsfirandet innebär böner om ett bra år, en bra framtid och en tryggare tillvaro. - Vi måste tro på det. Det finns inget alternativ. Men politikerna måste börja ta problemen på allvar, säger Shneur Kesselman.
Rabbin Shneur Kesselman framför synagogan i Malmö, vilken står under ständig bevakning på grund av alla hot.
Vid varje gudstjänst har den judiska församlingens egen säkerhetsorganisation vakter utplacerade runt synagogan, och kontakterna med Malmöpolisen är täta.
Foto: Markus Celander
Lägsta uppklarningsprocenten
Julia Janiec är stabschef på kommunalrådsavdelningen, Malmö Stad. Enligt henne kan Shneur Kesselmans efterlysande av politiska initiativ i detta fall inte bemötas av någon Malmöpolitiker. - Det är polisen som har ansvar för att stävja hatbrotten, tillsammans med riksdagen och regeringen som är de politiska nivåer som styr polisen, säger hon. Men Julia Janiec anser att Kesselmans oro är befogad. - I somras publicerade Brottsförebyggande rådet en rapport som visar att de anmälda hatbrotten har ökat och att väldigt många av dem förblir ouppklarade. Bara nio procent av hatbrotten från 2006 var i somras "personuppklarade", vilket betyder att man hade identifierat den person som utfört brottet och väckt åtal. Det är en anmärkningsvärt låg siffra. - Och den allra lägsta uppklarningsprocenten hade de antisemitiska brotten. Där hade man bara väckt åtal i mindre än vart tjugonde fall. Varför? - Vad gäller hatbrott generellt menar polisen att de är resurskrävande att utreda och att man helt enkelt inte har tillräckligt med resurser för att klara upp fler av brotten. Men då måste regeringen ta sitt ansvar och skjuta till de medel som krävs.
Utsatt församling
Kommissarie Bengt Hersler på närpolisen Malmö city beskriver judiska församlingen i Malmö som generellt mer utsatt för hot än andra religiösa församlingar i Malmö. - Det finns alltid en hotbild mot dem, konstaterar han. Ibland är den större - vissa högtider är extra känsliga. Vilka är det som hotar Malmös judar? - Alltså, det handlar väl om judarnas historia och hur det ser ut i världen. Hur det ser ut i världen - menar du att hoten till största delen bottnar i situationen i Israel och Palestina? - Ja.
Av Markus Celander
Hatbrott
Som hatbrott räknas brott med främlingsfientliga, homofobiska, islamofobiska och antisemitiska motiv. Brå:s rapport om hatbrott i Sverige 2006: 3 259 anmälda hatbrott.134 (fyra procent) gällde antisemitism. Av dessa rörde sig sex procent om fysiskt våld - resten var hot, företrädesvis via internet eller telefon.
Läs hela artikeln
