I dag
17°

Missa inte:

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

Ibland undrar man var spelvärlden är på väg. Från kärlek till mediet har det transoformerats till en reklamkampanj vars enda mål är att håva in så mycket pengar som möjligt. Det räcker inte längre att man betalar sju hundra kronor för ett spel man spelar igenom på en helg, man ska dessutom köpa till onlineläget om man köpt det begagnat eller lånat det av en kompis och efter detta kommer de obligatoriska nedladdningspaketen. Väl i spelet bombarderas man med så mycket reklam att jag snart känner att det jag som spelare som borde få betalt för att köra runt bland logotyper och meddelanden. Långt ned i träsket
Dirt Showdown sjunker längre och längre in i träsket av klyshor passandes tolvåriga killar med så mycket destruktiva mål som möjligt. All form av racing i Showdown premierar vårdlös körning och skulle man för den delen försöka köra taktiskt är det bara att hälsa hem. Vägkänslan är som bortblåst och ersatt med racing light så att även de yngsta ska hänga med, bombarderade av usel hip-hop och den mest dekadenta av musikstilar – dubstep. Klyscha på klyscha
Kommentatorn som skriker ut klyscha på klyscha går inte att stänga av, så du lär höra samma hemska kommentar var tionde sekund tills då prompt stänger av spelet i ren ilska. Enbart en sådan grej gör det till en pina för mig att recensera.
Om det finns något positivt med Showdown så måste det vara grafiken, för det ser rejält läckert ut, men samma sak kan inte sägas om banorna som känns lagom oinspirerade. Detta är ett spel för massorna, skapat av en maskin vars enda mål är att håva in så mycket pengar det bara går innan konkursen står vid tröskeln.   MAXIM MACHALEK

Publicerad: 25. juni 2012 10:49

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare