HÖÖR. Eta Christensson har alltid varit häxa. Men det är bara de senaste tolv åren hon varit öppen med det. Att vara häxa har inget med svartkonst, kvastar eller trolldom att göra, utan innebär att ha en stark andlig kontakt med naturen.
- Många blir förvånade över att jag kallar mig häxa, inte minst som jag varit präst i Svenska kyrkan. Men det är underbart att vara häxa och att känna att man står i förbund med naturen och årets växlingar, säger Eta Christensson, i Höör.
Förutom förvåning varierar omgivningens reaktioner, allt från hån och glåpord till beundran över att hon vågar vara öppen med det.
- Många utbrister att de också är häxor, men inte vågat berätta det. De har kanske inte använt just det ordet för sin förmåga, men de har en speciell kontakt med naturen. De kan till exempel ha "gröna fingrar". Det är vanligt att människor pratar med döda och det ingår även i häxors vardag.
Andras tankar går rakt inÄven i Eta Christenssons. Hon kan förnimma dödas närvaro och känslor, men inte se dem. När hon ber för dem slutar de besvära henne.
- Jag öppnar mig för kraften som finns, det blir helt ljust inom mig. Det är som när solen bryter fram genom molnen. Det är samma sak som när en kristen ber till Gud eller en buddhist mediterar. Att vara häxa har inget med satanism att göra, som vissa tror.
Ibland vet hon även vad andra människor tänker.
- Deras tankar går rakt in i mig, men jag kan aldrig vara säker. Det är viktigt att vara ödmjuk och tänka att det kan vara så här, men att jag också kan missta mig.
Redan som barn upplevde Eta Christensson en osynlig närvaro när hon var ensam ute i naturen, vid träd, bäckar och raviner.
-I naturen har jag alltid känt att en annan dimension gör sig påmind. Det tror jag många svenskar gör, eftersom vi har en speciell relation till naturen. Det är samma slags känsla som vilken religiös människa som helst får.
Men det var inget man pratade om när hon växte upp på 50-talet.
Beslutade sig för att bli prästVid 35 års ålder fick hon en stark andlig upplevelse vid ett träd i skogen och bestämde sig för att bli präst. Hon hade inte haft någon kontakt med kyrkan tidigare, men pratade med en biskop, som välkomnade henne.
Men ganska snart kände hon tvivel över sitt yrkesval. Det var en stor skillnad på att studera i Lund och delta i studenternas väldigt öppna och frimodiga gudstjänster mot att arbeta i en församling i Blekinge.
- Där var det inte tal om samhällsengagemang och öppenhet. Vi hade inte alls samma syn på andlighet.
Konflikten växte och Eta Christensson kunde inte stanna kvar. Hon upplevde en stor frihet när hon lämnade kyrkan.
Attityden till häxor förändratsFörst på 90-talet, när attityden till häxor och nyandlighet hade förändrats, började hon kalla sig häxa. Hon höll kurser för och föredrag om häxor. Trots att häxor blivit mindre kontroversiella orsakade hennes tillkännagivande en skräll i Blekinge, där hon fortfarande bodde. Om detta och sin resa som häxa har hon skrivit i boken ”Hellre häxa en präst”.
Eta Christensson tror att alla som vill kan vara en häxa. På hennes kurser fick deltagarna lära sig att utveckla häxan inom sig, på ett schamanistiskt vis. Med hjälp av en trumma kan man ändra sin medvetandenivå och öppna de andliga sinnena.
Efter 30 kurser har hon övergått till brevkurser på nätet. Hon håller även prästinneutbildningar. En prästinna är detsamma som en häxa, med den stora skillnaden att man inte kan vara prästinna i hemlighet utan måste tjäna och hjälpa sina medmänniskor.
Hennes nära relation till naturen har lett till att hon sedan 1,5 år är engagerad i Miljöpartiet i Höör. Trots global uppvärmning och klimathot känner hon sig optimistisk om jordens framtid.
- Utan optimism slutar folk göra något och engagera sig. Min inställning är att nu jobbar vi på, vi ska inte ge upp.
Publicerad: 20. april 2012 00:18