STORE MOSSE. I sextio års tid bröts det torv på delar av Store Mosse. Nu ska området restaureras genom ett EU-projekt. Finansieringen är klar, men hur det ska göras återstår ännu att se.Det är en augustidag med ömsom solsken, ömsom regndugg. Projektledare Johan Rova från länsstyrelsen har tagit täten för ett tjugotal intresserade och börjat med att gå över järnvägsbron vid Kittlakull.
Han tar sig ett litet stycke söder om bron. Där breder ett landskap ut sig som ser ut att vara ritat med linjal. Kvadratiska rutor med mossmark ramas in av smala trädbeklädda partier.
Gamla HädingetäktenNär Johan Rova stannat till och låtit alla komma i fatt honom ger han förklaringen till varför det ser ut som det gör. Området är den östra delen av Hädingetäkten, där det bröts torv fram till 60-talet. Mossmarken är torvgravar där torven brutits. Träden mellan gravarna växer på plintar, som användes för att stapla torven och köra in den till torvströfabriken. Då de ligger högre än den omgivande mossen är de tillräckligt torra för att trädens rötter inte ska kunna drunkna.
– Projektet går ut på att försöka återskapa en levande, växande högmosse, berättar Johan Rova.
Restaureringen ska göras möjligt genom EU-projektet Life to Ad(d)mire.
– Varför tycker då EU att det är viktigt att lägga pengar på det här?, frågar sig Johan Rova retoriskt.
– Det är för att det nästan bara är i Norden det finns kvar orörda myrar och mossar, fortsätter han.
Värdefullt för vadarfåglarMossmarken anses värdefull för den biologiska mångfalden, framför allt för att skapa bättre förutsättningar för vadarfåglar, som till exempel ljungpipare. De trivs där det är ett stort öppet mosslandskap men skräms av förekomsten av träd, som kan användas som spaningstillhåll för rovfåglar som är ute efter ägg och ungar.
Finansieringen är klar och tidplanen är fastspikad – senast år 2015 ska projektet vara genomfört. Träden ska bort, marken jämnas ut och diken ska läggas igen eller dämmas upp, men exakt hur allt ska gå till är ännu inte klart.
– Innan vi börjar med åtgärder måste vi vara helt säkra på vad som händer med vattnet så att vi inte dränker järnvägen eller orsakar någon erosion, säger Johan Rova.
Saknas fortfarande svarEn annan frågeställning är hur man ska göra för att inte störa mossens besökare.
– Har vi maskiner härute kommer det säkert att irritera många.
Många av de som samlats ute på mossen har synpunkter och frågor. Johan Rova försöker besvara dem så gott det går.
– Vi har långt ifrån alla svar om hur det här ska gå till, konstaterar han.
En torvgrav som är omgiven av en plint där det går att ta sig fram torrskodd. FOTO: FREDRIK LIND
Publicerad: 14. augusti 2012 10:00
På Store Mosse handlar projektet om 300 hektar eller fyra procent av nationalparkens yta.
Förutom de gamla torvtäkterna ingår även Björnekullakärret. Där är målsättningen att förbättra förutsättningarna för orkidéer, slåtterblommor och den sällsynta kalkkärrsgrynsnäckan.
En del av Hädingetäkten kommer att bevaras, dels för att ha ett referensområde, dels för att det är av kulturhistoriskt intresse.
När projektet är genomfört ska ett nytt utkikstorn byggas för att kunna se fågellivet på de restaurerade ytorna.
Förutom Store Mosse ingår 34 andra våtmarker, som är uttorkade och/eller igenvuxna, över hela Sverige i projektet.
Bland dessa finns Anderstorps stormosse, , där 300 hektar eller 15 procent av naturreservatet ska restaureras.
Även delar av Komosse, i gränstrakterna av Jönköping, Tranemo och Ulricehamns kommuner, ingår i projektet.
Sammanlagt satsas runt 40 miljoner kronor på projektet, varav drygt tio miljoner kronor läggs i Jönköpings län.